På den här sidan hittar du goda tips och användbar information inför vägledningssamtalet. Scrolla gärna hela vägen ner på sidan för att komma åt en samlingssida för länkar, tips och information om arbetsmarknaden och utbildningar.

FAQ – Korta svar på vanliga frågor!

Välj hur du vill studera

Det finns olika sätt att studera vid universitetet och du kan anpassa dina studier efter vad som passar dig. Kurser och program på universitet delas in i två nivåer – grundnivå och avancerad nivå. Som nybörjare börjar du på grundnivå och kan sen ansöka till utbildningar på avancerad nivå. På universitetet läser du en kurs i taget, vilket skiljer sig från gymnasiet.

Program eller fristående kurser

All universitetsutbildning består av kurser som du kan välja att läsa antingen separat eller ihop som ett program.

  • Väljer du att läsa ett program är det ett paket med kurser som du läser i en bestämd ordning.
  • Väljer du att läsa fristående kurser kan du själv välja vilka kurser du vill läsa och när du gör det.
Bygg din egen kandidatexamen om 180 högskolepoäng

För att kunna få en kandidatexamen ska du ha läst 180 högskolepoäng (hp), varav 90 hp är en fördjupning inom ett huvudområde. Utöver kurser i huvudområdet ska du ha läst ytterligare 90 hp i fristående kurser, oftast valbara, men undantag finns. Det kan förekomma vissa specifika regler (enligt examensordningen) för vilka områden de övriga 90 hp kan vara inom.

Det som skiljer sig från ett program är att du behöver söka kurserna, termin för termin. Den stora fördelen med kurser är flexibilitet och valfrihet. Du väljer själv vilka kurser som ska ingå i din utbildning och du kan göra dina val under utbildningens gång. På så vis sätter du ihop en utbildning med en egen unik profil.

Exempelvis
Huvudområde: ledarskap och organisation I + ledarskap och organisation II + ledarskap och organisation III = totalt 90 hp inom ett huvudområde.

+

Valbara kurser: Statsvetenskap 30 hp + Socialt arbete 30 hp + Retorik 7,5 + Arbetsrätt 7,5 + Social rätt 15 hp = totalt 90 hp (Alla kurser måste vara hela och avslutade.)

Hur ansöker jag till högskola och universitet?

Högskola och universitet
www.antagning.se anmäler du dig till utbildning och kurser på högskola eller universitet.

Vill du veta mera om högskolestudier i Sverige får du rätt information på www.studera.nu – på webbplatsen kan du också hitta utbildningar och jämföra innehåll, längd och studieupplägg mellan olika lärosäten.

Börja studera på hösten eller våren

Ett läsår på universitetet består av två terminer: hösttermin och vårtermin. Höstterminen startar vid månadsskiftet augusti/september och slutar i mitten av januari. Vårterminen startar i mitten av januari och slutar i början av juni.

Viktiga datum för anmälan

Datumen för när anmälan till utbildningar är öppen kan ändras något så att första och sista anmälningsdagen alltid ska vara på en vardag. Vanligtvis är det dessa datum som gäller:
– Anmälan till hösttermin: 15 mars-15 april
– Anmälan till vårtermin: 15 september-15 oktober
– Anmälan till sommarkurser: 19 februari-15 mars

Högskolepoäng och studietakt

Kurser kan vara olika långa och gå i olika takt. Hur lång en kurs är framgår av hur många högskolepoäng (hp) den har.

  • En termins heltidsstudier är 30 hp = 20 veckors heltidsstudier.
  • För en specifik termin kan du bli antagen till max 45 högskolepoäng, vilket motsvarar en och en halv termins heltidsstudier.

Ett års heltidsstudier är 60 hp. En kurs kan också ges på lägre takt än helfart. Om du läser på halvfart läser du till exempel 30 hp på två terminer, vilket blir 15 hp per termin.

Behörighetskrav: grundläggande och särskild behörighet

För att bli antagen till utbildning på universitet krävs det att du har vissa förkunskaper. Förkunskaperna som krävs för universitetsstudier kallas behörighet. 

Det finns både grundläggande och särskild behörighet. För att börja studera på universitetsnivå behöver du ha grundläggande behörighet. Det får de flesta genom en gymnasieexamen, slutbetyg från gymnasiet, Komvux eller Folkhögskola. Beroende på när du gick i gymnasiet kan det krävas godkänt betyg i olika kurser. Utöver grundläggande behörighet kan det krävas särskild behörighet för utbildningar. Det kan handla om att du behöver ha läst upp till en viss nivå i matematik för att kunna bli behörig

Om du saknar grundläggande behörighet finns det viss möjlighet att komplettera dina betyg på Komvux eller Folkhögskola.  Läs mer om grundläggande respektive särskild behörighet på www.antagning.se

Behörighet för högskolestudier

För att börja studera på universitetsnivå behöver du ha grundläggande behörighet. Det får de flesta genom en gymnasieexamen, slutbetyg från gymnasiet, Komvux eller folkhögskola.

Beroende på när du gick i gymnasiet kan det krävas godkänt betyg i olika kurser. På följande sida finner du mer information: https://www.antagning.se/sv/dina-betyg/

Saknar du behörighet?

Du som inte är behörig kan komplettera för grundläggande och särskild behörighet.

Om du saknar behörighet kan du läsa kurser på komvux i din hemkommun eller gå en folkhögskole­utbildning som ger behörighet. Vänd dig till komvux i den kommun där du är folkbokförd eller besök Folkhögskola.nu för mer information.

Basår – en förberedande utbildning

Om du är intresserad av utbildningar inom teknik och naturvetenskap, men saknar fullständig behörighet – då kan du läsa ett basår där du kompletterar med vissa ämnen som motsvarar gymnasienivå. Basår finns både inom vuxenutbildningen, Folkhögskolan och på högskolan/universitet.

Notera att en basårsutbildning på högskolan/universitetet ger dig betyg i ämnen du saknar i din behörighet, men kan inte förbättra ditt meritvärde.

Notera att om du läser ditt basår på komvux så kommer betygen att påverka ditt meritvärde.

För mer information: https://antagning.se/sv/studier-pa-hogskoleniva/basar/

Urvalsprocessen

Om du är behörig till utbildningen du anmält dig till kommer din ansökan vara med i urvalet. Din ansökan sorteras in efter den/de urvalsgrupper där du har ett meritvärde. Olika utbildningar kan ha olika urvalsgrupper.

  • Meritvärde är oftast medelvärdet av ditt gymnasiebetyg (BI, BII, BF), resultatet från ditt högskoleprov (HP) eller antal högskolepoäng du avklarat (HPGR). Varje grupp har ett antal procent av platserna, har du flera meritvärden är du med i flera urvalsgrupper.
  • Är du inte behörig till en utbildning kan du aldrig vara med i ett urval eller erbjudas en plats.

Betygsgrupp I, BI

  • Här ingår du som söker på ditt betyg från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning och som inte behövt läsa in någon kurs för att bli behörig.
  • Du som har en utländsk gymnasieutbildning och har kompletterat för att bli grundläggande behörig ingår också i den här gruppen. För dig med IB- eller EB-examen gäller andra regler.

Betygsgrupp II, BII

  • Här ingår du som läst in enstaka eller flera kurser på Komvux efter att du fick din gymnasieexamen eller ditt slut- eller avgångsbetyg. Du som har gått ett basår eller läst på folkhögskola för att få särskild behörighet, ingår också här.

Folkhögskolegruppen, BF

  • Här ingår du som har folkhögskoleutbildning och som har fått ett intyg om grundläggande eller allmän behörighet där det också ingår ett studieomdöme.
  • Maxvärdet i urvalsgruppen är 4.0 och oavsett om du kompletterat efter dina folkhögskolestudier eller inte, så kommer du att prövas i folkhögskolegruppen, BF.
Antagningsstatistik

Antagningsstatistik kan ge en bild av vilken antagningspoäng som krävs för att bli antagen till en utbildning. På uhr.se kan du se hur många som sökte en viss utbildning en viss termin, hur många som kom in och vilken som var den lägsta antagningspoängen som krävdes för att bli antagen.

Om du vill ta reda på tidigare antagningsstatistik för en utbildning eller kurs ska du använda följande sida från UHR:s sökfunktion

Högskoleprovet

Högskoleprovet mäter dina kunskaper och kan vara ett sätt att bli antagen till en utbildning om dina gymnasiebetyg inte räcker till. När du söker till en utbildning kan du bli antagen på dina gymnasiebetyg och/eller på ditt resultat från högskoleprovet.

Examen

På universitet kan du läsa utbildningar som leder till en yrkesexamen (t.ex. förskollärare eller sjuksköterska) eller utbildningar som leder till en generell examen (kandidatexamen, magister- eller masterexamen).

En generell examen visar att du är kunnig inom ett ämnesområde, medan en yrkesexamen visar att du är kunnig att utföra ett visst yrke.

Efter att du har avslutat din utbildning ansöker du själv om att få ditt examensbevis. Du kan också behöva göra en separat ansökan för legitimation inom vissa yrken, som till exempel sjuksköterska.

Samlingssida – Padlet